onsdag 29 april 2009

ÖPPETHUS AND MORE





HEJ
Jag skrev ett LÅNGTLÅNGTLÅNGT inlägg. Men inlägget försvann och sånt, så nu blev det det hära korta inlägget. Jag ger en liten kort sammanfattning. För inlägget kan ändå försvinna hur enkelt som helst.
- ÖPPETHUS
- BERT TEATER
- FOTOGRAFERA MED ELIN
- IMORGON KOMMER LOKA OCH FREDDEMAN
- NU SKA JAG DRICKA SAFT, INTE VILKEN SAFT SOM HELST. ROBINSON PEEEEACHE!HEJDÅ
(Kommer säkert inte skriva ett inlägg imorgon, isåfall i helgen, för då händer liksom mer prylar.)





tisdag 28 april 2009

I've always been like this

TJENA HYENA!
Som sagt så sitter jag här på min vackra säng. Jag har precis ätit mat. Kött med potatis. För första gången åt jag upp allt. Jag är ganska stolt faktiskt. Jag orkar inte längre bli retad för att jag väger lite, och för att mina ben är som två styltor. Jag föddes såhär. Jag kan hålla med om att jag äter lite, men för det mesta beror det på att jag föddes smal. Ibland drömmer jag om att blir smockfet som en elefant. Men ack nej, det blir jag inte. Och egentligen vill jag inte. Jag vill väga normalt mycket. Även om kanske inte ordet normal finns i min värld. Kommentarer som: ''Ät! Din jävla pinne.'' Sånadana kommentarer sårar mig. Jag kan säga att jag tar åt mig väldigt mycket. Men varje gång någon säger något sånt så håller jag bara käften och går iväg. Sedan gråter jag. Så att jag gråter när de inte ser, för om de ser, så vet de att de sårar mig så då tänker de ''vi gör detta mer gånger, hihi''. Men nej. Det får dom inte. Men ändå gör dom det. Jag blir äcklad av sånadana människor. Jag blir äcklad.

Förresten så blev det ingen nymfparakit. Liksom buren nymfparakiten behöver skulle jag till och med få plats i? Så det blir en undulatunge. Åh, dom är så fina. Hela dagen tänkte jag på undulater. Från morgon tills nu och det kommer fortsätta. På första lektionen, och när vi hade bild. (Jag hade bild två gånger idag.) På första bilden gjorde jag någon serie, och på andra bilden så ritade jag en skiss till en kasperdocka jag ska göra. Jag blev väldigt nöjd. Det såg ut som en flintskallig mimare med rött läppstift. Åh nej, jag kom också just på att jag glömde serien i skolan. UTANFÖR klassrummet. Det betyder att någon kommer att förstöra den. Så är det alltid. Det är ju skönt att man slipper HEUIOWLSKNHJEIWOLO#"?Å"P skolan på fredag. Och att man slutar tidigt på torsdag. På torsdag så hoppas jag att pappa och jag åker iväg till någon djuraffär och skoaffär. Jag har även bestämmt mig för att köpa några saker. IH, jag hoppashoppashoppas.
ADJÖ

måndag 27 april 2009

FINGERVIRKNING OCH SÅDANT

HEJ
Jag har börjat fingervirka. Har gjort värsta långa ormprylen. Men jag är lat och kommer låta fingervirkningen ligga ett tag, åt sidan alltså. Jag är jätte fotosugen, men har ingen fantasi. Tänkte fotografera ett litet anteckningsblock, men HAHA, jösses vad tråkigt. Hur som helst så har jag faktiskt inte mycket att skriva, bara att Max är helt ifrån vettet och får ryck hela tiden och att påväg hem ifrån skolan så lade jag mig på gräset och skrek av trötthet. Och en till sak. På fredag är man ledig, och på torsdag slutar man tio i tolv. Jösses vad skönt. Fast jag kanske ska stanna kvar en timme i skolan och göra något med kanske Elin eller någon. Eller inte. Jag tror nog att jag traskar hem, då kommer jag ju iallafall hem till halv ett. Jag måste planera lite inför öppet hus nu på onsdag. Vad jag ska ha på mig när vi ska göra teateruppvisningen. Vad jag ska ta med mig, osv. Jag vill bara skriva en kom ihåg lista här på bloggen, så jag lika gärna kan packa ner dom tills imorgon, yesyesyes.
Ta med till öppet hus:
Blå filt
Tallrikar för fyra
Bestick för fyra (gaffel och kniv)
Rita något slags luftgevär
Simglasögon
Vanliga glasögon (eller kajal så jag kan rita glasögon)
Mössa
JAPPJAPPJAPP, ADJÖ FÖR ALL DEL!

söndag 26 april 2009

Eat some ice-cream fer sure


Jag åt glass. Jag fotograferade. Jag cyklade. Jag tjatade.

Pappa kommer typ mäta osv och se om buren passar in i mitt rum ikväll eller imorgon. Det var fint väder och jag gjorde ett collage som blev missbildat och suddigt.

lördag 25 april 2009

Genialisk natt

GODMORGON
Jag är ett geni. Jag är helt genialisk. På tvärtomspråket. Efter jag skrivit inlägget sprang jag till soffan somsagt, där tryckte jag i mig två klunkar coca cola och lade mig ner under täcket och pratade med Sophie tills vi somnade. Sedan så puttar Sophie på min axel. Jag vaknar. Jag reser mig upp och ger Tea mat och går tillbaka till soffan. Jag ser att klockan är runt 12. Där somnar vi om igen. Då vaknar jag igen av att en taxi står utanför huset. Jag struntar i att mamma och pappa kommer och lägger mig ner igen istället. Då kommer dom in och efter ett tag säger dom att vi ska sova i våra rum istället för i vardagsrummet, och det gör vi. Jag går typ i sömnen till min säng och somnar. Sedan vaknar jag mitt i natten och är ganska glad för att jag kom ihåg min dröm, även fast jag glömde att skriva ner. Sedan somnade jag om igen. Och nu sitter jag här och har glömt bort drömmen. Jag vet, jag är ett geni. Men idag så tänker jag faktiskt lägga ett anteckningsblock bredvid min säng så att jag verkligen kommer ihåg drömmen. Ah justja, jag har också tänkt att visa pappa en hemsida med en massor av snygga vita runa fågelburar, hoppas att han beställer eller något? Jag ska nog ta en paus ifrån datorn och äta frukost. Frukosten får väl bli som vanligt, en macka och lite juice eller saft eller någonting annat. Jag skriver mer ikväll om jag är skrivsugen. För det brukar jag vara på kvällar. Äh, adjö.

ACOC ALOC RÄ TTOG?


TJENA

Jag har fått gula byxor, JAJAJAJAJ. Jag ska få en snygg vit fågelbur och en liten gullig nymfparakit unge, och ett par svarta nya converse. Jag är glad. Pappa kanske ska ta en titt
på den snygga buren om några dagar, och då smäller det. Jag menar, eh, om han köper den så kommer ju vi köpa en fågel direkt efter. Det kommer bli lyckalyckalycka. Just nu är det föräldrarfritt. Mamma och pappa är på 70-tals fest och ser ut som mongon. Jag ska strax springa till soffan och dricka läsk. Där ska jag titta på tv med Vanessa och Sophie. ÅGDHYUSIOLKCMFKE. Jag hatar att det är söndag imorgon. Jag önskar att det var fredag idag eller något. Jag mår alltid illa på söndagar. Och jag måste faktiskt ta fram papper och penna bredvid min säng innan jag går och lägger mig, för om jag vaknar mitt i natten tänker jag skriva ner vad jag drömmde. Drömmar är väldigt viktiga för mig. Drömmar blir liksom inspiration på vad jag ska rita, skriva eller fotografera. Det kommer inte så många mer bilder än en liten ful mongolid bild på mig. (Ursäkta för många ''mongo'' ord i det här inlägget.)

AJÖSS

fredag 24 april 2009

GULT ÄR INTE FULT

Jag vill ha gula byxor och rulla runt i en lövhög och ta foton hela dagen.

FISKMÅSAR I MITT HJÄRTA

HEJ.
Jag vill ha en nymfparakit NUNUNUNU! Och mitt hår är en äcklig röra. Jag känner mig som en fisk. Alltså, en bränd fisk. Och då förstår man ju att jag menar Sveriges äckligaste fisk, TORSK. Igår skrev jag ingenting (tror jag) så nu berättar jag vad som hände. Jag och min teatergrupp satte sig i en cirkel. Då säger våran lärare vad vi ska göra. (För att få det enkelt kan jag berätta att hon heter Susanna.) Och alla i min teatergrupp förutom jag som ska vara sådär tragiskt ful och blyg. Då helst plötsligt så rusar Susanna och sätter på sig skorna och sin jacka. ''Jag orkar inte med er, vet ni vad? Jag får betalt ändå.'' Så gick hon hem. Jag var helt chockad. Bara för en gnutta tjat. Hela min grupp blev chockade. Jag blev förstummad osv. Vi gick och satte på oss skorna och jackorna och sprang ut ifrån den vackraste byggnaden i hela Alby. SUBTOPIA. Jag var så ful och blyg så jag satte mig på en sten medan alla andra sprang iväg åt alla olika håll. Jag orkade inte ringa pappa och be honom hämta mig precis när vi skulle börjat. Vi skulle börjat 17:30 och Susanna kastade ut oss och sig själv 17:35. Och jag visste också att pappa var och klippte sig, så jag ville vara trevlig och inte störa honom. Jag satt där ett tag tills Susanna kom fram till mig. ''Behöver du ringa din pappa?'' ''Nej.'' ''Är det säkert?'' ''Ja.'' ''Okej, hejdå.'' ''Mm.''
Jag satt där på stenen och studerade naturen. Alltså, det här låter lite konstigt men, naturen är ganska fin ändå. Runt Subtopia flög en massor av fiskmåsar runt och skrek. I trädtopparna hoppade ekorrar åt alla håll och det var soligt. Egentligen hatar jag sol. Men det var vackert. Fiskmåsarna flög runt och jag stirrade. Fiskmåsar är de vackraste fåglarna som finns - (EHM, EFTER NYMFPARAKIT.) Jag funderar på att bli en liten fågelarkitekt. Det låter också konstigt, men nu tillbaka till igår. Som också lät konstigt. Jag satt där och väntade i en och en halvtimme, tills pappa kom med bilen. Jag berättade allt, vi åkte hem och sådant. Och nu till idag. Jag vaknade, stoppade i mig två mackor och ett glas juice och traskade till skolan. Där så var det tråkigt förutom att Oliver, Max, Andreas, Gustav och Mathias spelade en låt, eh dom är ett band. Oliver sjöng bra. Max spelade trummor bra. Gustav spelade gitarr bra, även Andreas, och Mathias spelade synth bra. Efter det slutade vi extra tidigt och jag spelade fotboll. Ja, jag har säkert nämnt att jag suger på sporter men fotboll är jag ganska bra på. Jag sprang som en pingvin och var bättre en Max. Efter en halvtimme orkade knappast Elin, Diana eller Max. Så jag fick väl låta bollen ligga ett tag. Och nu är jag här. Nu sitter jag här på min rödklädda säng och känner mig ful. Jag behöver komplimanger.

onsdag 22 april 2009

Lena människor och sparka på smalbenet

Diana: Går du hem?
Jag: Det är klart.
Diana: Okej. HEEEEEEEEEEEEEJ MAX!
Max: Hej.
Diana: *Snor Max fotboll*
Max: Men vad fan Diana?
Diana: *Kastar upp den i luften*
Max: *Sur*
Jag: *Drar tråkiga skämt, som t.ex. GAPA DU ÄR EN APA!*
Efter vi gått 1,5 km så sparkar jag Max på smalbenet och springer iväg, för att han var så sur även fast han fick bollen. Sedan springer Max efter mig.
Jag: Helvete.
Max: Vad?
Jag: HYUIWOLRKJRU#(I)WO=PÖA.
Max: Okej.
Helt plötsligt börjar vi prata om homosexuella.
Max: Bögar känns lena.
Jag: HAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHA va?
Max: Alltså, HAHAHAH. Menar inte så. Snälla alltså. Eller tja, som tjejer.
Jag: HAHAAHAHAHAHAH okej.
''LENA''

tisdag 21 april 2009

Gårdakvarnar och skit

Gårdakvarnar och skit

måndag 20 april 2009

Heure de mourir pour

TJENA TJENA TJENA-HEJ!

Nu är det så att jag inte har så mycket mer att skriva än att idag så har jag bråkat med Sophie, och det innebär ont i halsen eftersom jag blir tvungen till att skrika en hel del. Om småsaker. Om tjugio kronor hon var skyldig mig och om en jacka som inte skulle hänga i min garderob. Alltså, jag skulle börja gråta om den hängde där. Det var som ett övergivet monster som skulle in dit. Men som tur var så slängde jag monstret utanför mitt rum och låste dörren. Jag antar att jag har monsterfobi. Pappa bakar pizza och jag längtar efter HÄLJ! I helgen så kan det ju otroligt nog vara så att pappa och mamma får sin lön så att jag kan få min älskade nymfparakit in i mitt rum. Men troligast blir det någon helg i maj, alltså den HÄLJEN efter denna HÄLJ. Detta barnbidraget känns obehövande. Jag behöver inga kläder, varken strumpor eller annat. Jag har rensat min garderob och märkt att jag har otroligt mycket kläder. Speciellt tröjor. Men ändå blir man lika sugen. Nej, nu tar jag en sak i taget. Och nu blir det nymfparakit som står på min önskelista, inget mer, inget mer. Okej. Fågelfrön och bur osv. Men inget mer. Inget mer. Bara som har med fåglar att göra.

TJENAHEJ TJENAHEJ TJENA-HEJDÅ!


söndag 19 april 2009

Jag vill tro på sagor

Jag får tvångstankar, ångest och mår dåligt av att få veta saker som jag inte alls visste eller kunde tänka mig. Om t.ex hur hjärtat slår. När jag var mindre trodde jag att hjärtat såg ut som ett ritat rött vackert hjärta som satt vid bröstet för att man skulle må bra och känna sig som en vacker solros. Men sedan får man reda på att hjärtat är en muskel som kan anstränga sig OCH slappna av. Och att hjärtat slutar slå när man dör, att man kan dö. Och att allt blir svart när man dör. Jag villvillvill inteinteinte dödödö. Jag är rädd för döden. Okej, jag har erkänt det. Jag vill inte se kolsvart. Jag vill tro på gud som alla kristna. Jag vill tro på himmelen och helvetet. Jag vill tro på buddaismen. Jag vill tro på något. Men jag kan inte. Jag kan inte tro på någonting. Det ända jag tror på när man dör det är att det blir svart, det blir kolsvart och inget mer. Man drömmer inte. Man andas inte. Ingenting händer. Det blir bara svart. Och det hemska är att jag är mörkrädd. Jag tror att när man dör så blir allt svart, allt blir svart och jag kommer vara rädd. Jag kommer att vara rädd. ''Man kan inte vara rädd när man är död. Man har inga känslor.'' De vet ju ingenting, jag kanske har känslor när jag är död. Jag kanske är rädd för mörkret. Jag kanske är dödsrädd. Jag är dödsrädd. Jag är rädd för döden, och jag vill inte dö. Jag är rädd för livet, för jag vill inte leva. Jag har ingenstans att gå, ingenstans att gömma mig. Jag kan inte gå dit jag inte hör hemma. Jag har varit nära döden några gånger. Dom gångerna har ju varit ganska komiska, jag har cyklat ner utan hjälm från en brant backe och därann nästan blivit påkörd av en buss, men flög ner blodig i ett dike istället. En gång höll jag på att drunkna. Och en gång ville jag dö så mycket så att jag nästan tänkte lägga mig ner på vägen för att vänta på att bli långsamt överkörd av en lastbil. Eller ett tåg. Varje gång jag är vid en tågperrong så stirrar jag på spåret och funderar ''vad skulle dom säga om jag lade mig där, och tåget mosade sönder min lilla kropp långsamt?'' ''vad skulle de göra?''. Jag vill veta. Jag vill veta vad mina tankar betyder. Jag vill tro, jag vill veta, jag vill förstå. Jag önskar att jag trodde att andetag bara var moln som hälsade på min själ inne i kroppen. Jag önskar att jag trodde att hjärnan bara var lite ihop tryckt godis som man fick äta när veckopengen var slut. Jag önskar att jag trodde att döden bara var en lek, och att livet varade förevigt.

''Det är som ett sår, som inte blodplättarna kan torka.'' Jag vill inte tänka att när jag blöder så är det blodplättarna som torkar blodet, som gör så att det inte sprutar ut blod åt olika håll. Jag vill tänka att det är magi, att det är en fé som plåstrar om mitt sår med ett magiskt osynligt plåster. Ett plåster som gör så att jag inte är knäsvag, ett plåster som läker allt. Ett plåster som får mig att orka, att orka fortsätta, och stå på mina bara ben. Som i sagor. ''Men vem tror på sagor?'' Precis. Sagor, jag vet inte längre vad det är. Det ända jag vet är att verkligheten är nu och att sagor var då. Det var då man trodde på sagor, och det är nu man tror på verklighet. Jag vill tänka att sagor finns, jag vill tro på allt förutom dåliga saker. Jag vill vara fem år, äta en isglass och hålla någon i handen. Jag vill inte tro på verklighet. Jag vill tro på sagor.

Jag ska nu städa min garderob i kanske en timme eller mer och sådana tråkiga saker man gör på söndagar. Det var ungefär ett år sedan jag gick till psykologer och kuratorer varje dag, grät varje dag och försökte nästan ta självmord. Det kom nästan tillbaka den här veckan då skolan började, men jag kunde stoppa tankarna. Jag kunde ta det lugnt.
SEE YOU LATER ALLIGATOR!

fredag 17 april 2009

Cirklar och fåglar

Vi sitter i en cirkel. Vi sitter i en cirkel för att de vet att jag har cirkelfobi. De vet att jag inte vågar. De vet att jag inte vågar säga ett ord. Jag är rädd för att vara jag. Samtidigt när vi sitter ner på det hårda, gympasal liknande golvet hör jag hon säga lätta ord, som hon får verka tunga. Hon säger orden långsamt, så att jag ska kunna höra. '' Låg status är när man är mobbad, när man är tystlåten och inte vågar bjuda på sig själv.'' Hon vet precis att det är mig hon pratar om. Hon får mig att vilja spy. Hon får mig att vilja spy ut orden jag just hört. För hon vet att jag bara vill börja låta tårarna rinna när hon säger så. Hon vet att hon sårar mig. Hon vet.

Jag reser mig upp ifrån golvet och ser mig omkring, för att se om någon lägger märke till mig. För att se om någon förstår om vad jag tänker på. För att se om någon vet hur, vad när och vem.
Jag vill att någon ska förstå. Jag vill att någon ska gå fram till mig, hålla min hand och ta mig därifrån. Hennes ord får mig att gråta blod. Det kanske är någon kliché hon tagit från google, det där med låg status. Men antagligen inte. Jag önskar troligen att hon sa ''Folk med hög status är folk som bestämmer mycket och bjuder på sig själva.'' Men hon började med låg status. Hon började med det för att sänka ner mitt självförtroende. Hon började med det för att hon visste att jag skulle få ångest. ''När livet sviker är det bra att vara två.'' Vem är min tvåa?

Jag behövde skriva av mig, och inte hålla alla tankar inom mig, för i såfall skulle jag nog sprängas. Igår fick jag höra just att jag hade låg status, att jag hade dåligt självförtroende.
Men nu ska jag skriva någonting annat. Jag har nämligen blivit väldigt intresserad av Nymfparakiter istället för undulater. Nymfparakiter är tystlåtna och blir lätt tama.
De lär sig enkelt ljud och melodier av tillexempel tvn eller radion eller av en person.
Jag vill ha en fågel. Jag hade tänkt mig att jag kanske ska börja att köpa en bur, sedan mat och de tillbehören som behövs, och sedan en nymfparakit och få den tam. Efter det hade jag tänkt att skaffa en till fågelkompis åt nymfparakiten. Men frågan är bara om jag ska köpa fågeln ifrån en uppfödare eller ifrån en djuraffär. Djuraffär är ju snabbare, enklare osv. och så vet ju inte jag direkt någon uppfödare här i mitt område. Så det blir nog svårt med uppfödare. Först måste jag nog spara ihop en rejäl slant för att få tag i dessa pengar som krävs till att köpa detta. Just nu har jag ungefär någonting med 700 kanske. Eller om pappa har någon annan plan om jag nu ska få fåglar. Åh, jag villvillvill ha en fågel.

onsdag 15 april 2009

KLADDCAAAAAAAKE!

Jag sitter och äter kladdkaka, har precis duschat och ska snart till ett släktkalas.
Skönt att det blir någonting roligt den här äckliga veckan. De senaste inläggen har blivit
väldigt korta nu på ett tag. Det är bara för att jag nästan inte orkar någonting. I skolan när vi har lektion så sitter jag bara ner och gör ingenting. Om någon säger hej till mig kanske jag till och med börjar gråta. Jag är känslig och trött. Jag sover helt okej men jag är trött. Jag orkar ingenting och vill bara åka hem hela tiden. Dels till att jag känner mig äcklig och dum. Jag känner mig dum för att varje gång jag säger fel, skriver fel eller gör någonting fel i skolan eller hemma så vill jag bara gömma mig. Det kan räcka med att jag inte förstår någon uppgift i skolan, eller inte kan en fråga på ett prov. Det räcker för att kunna göra så att jag ska kunna få ångest, tårar längs kinderna och må dåligt. Det är för sånt jag känner mig som ett dumt misstag.

tisdag 14 april 2009

SKOLASKOLASKOLA.
ÅNGESTÅNGESTÅNGEST.

måndag 13 april 2009

fredag 10 april 2009

PÅSK

Nu far jag till landet. Där ska vi leta påskägg, fotorgrafera och umgås utomhus.
Bilder kommer senare!

onsdag 8 april 2009

-

Som alla lov är jag isolerad i mitt rum och lyssnar sönder mina öron på vacker musik som får mig att gråta.

lördag 4 april 2009

Först skratten som dom där tårarna

Det är fint att Håkan Hellström låtar väcker känslor och gör så att tårarna vill rinna längs kinden. Det är fint att man börjar skratta av att jorden är ganska vacker. Det är fint att höra
fågelkvitter. Men det finaste är att det är du och jag.

torsdag 2 april 2009

PLANERING

fågelbur 300 kr.
fåglar 200 st.
hirsch ? kr
fågelfrön ? kr
totalt: 700
(2 fåglar)
Frågan är, ska jag köpa två undulatungar på en gång, eller en i taget?

Bloggarkiv