PRATAR JAG NÅGOT ANNAT SPRÅK?

Dom rycker i handtaget från toaletten, försöker fösa ut mig därifrån. Men jag sitter där inne, jag sitter där inne och är helt tyst så att de inte ska förstå vem jag är. Om de nu skulle förstå mig. Det är som om att jag pratar något annat språk. Som om att jag pratar franska eller japanska, det står svävande frågetecken runt deras huvuden. Om någon nu kunde mitt språk. Om någon nu kunde förstå mig. Så skulle de bara sticka iväg ändå? Så har det alltid varit i mitt liv. En person har förstått mitt språk. En person har hört mina små viskande rop på hjälp. Men den personen håller för öronen och går. Ja, den går. Den personen bara går iväg som om jag vore syre. Den andas in där jag står och går.